Fotogenrer/Olika typer av bilder och olika bilduttryck

 

I kunskapskraven i för betyget C skriver skolverket:

Eleven avläser och tolkar några olika typer av fotografiska bilder samt resonerar utförligt om vad bilderna uttrycker. I tolkningen och resonemanget använder eleven med viss säkerhet avancerade begrepp. Eleven redogör utförligt, utifrån bildexempel, för skillnader mellan några olika genrer, även ur ett historiskt perspektiv.

Ordet genre betyder "sort" eller "typ" och brukar användas t ex inom foto, konst och litteratur för att kategorisera dvs dela in bilder eller texter i olika grupper. Man kan dela in fotografier utifrån olika utgångspunkter t ex genre med avseende

Bildens användningsområde

dvs vad bilden används till, kan vara av olika slag tex att dokumentera, informera, attrahera, illustrera, övertyga eller sälja en produkt mm. Här kan man hitta reklambilder, illustrationer, semesterbilder, propagandabilder, nyhetsbilder osv

eller genre med avseende

Bildens innehåll och uttryck

dvs vad bilden innehåller och visar. Man kan grovt dela in fotografierna i tre olika grupper och då använda begreppen fakta, prosa och poesi. Gränserna är ofta flytande och en och samma bild kan tolkas olika beroende på vem som gör tolkningen.

Faktabilderna är enkla och ofta lätta att förstå. Här finner vi bilder som t ex röntegenfotografier eller kanske någon produktbild med neutral bakgrund men även dokumentärbilder där fotografen inte påverkar skeendet eller fösökt påverka betraktaren. Vitsen med fotografiet är att beskriva föremålet eller situationen så tydligt och ärligt som möjligt. Fotografen är "osynlig" i bilden. (Fotografen har ju ändå påverkat i viss grad genom sitt val av plats, tillfälle och beskärning.) När du tar en bild för att sälja en pryl på Blocket bör det ju vara en rent beskrivande bild men du kanske även vill visa föremålet så positivt som möjligt alltså även lägga in lite av nästa genre i din bild, skapa en berättelse om prylen dvs lägga in lite av prosabild i den.

Prosabilden, den berättande bilden, hittar man i bildreportage i tidningar eller TV och fotografen har varit med och påverkat berättelsen på något sätt genom att berätta historien som han/hon ser det dvs aktivt valt beskärning, bakgrund, tillfälles osv. I porträtt t ex väljer fotografen miljö, ljus och kanske även modellens uttryck för sina porträtt. Semesterfotografier är ofta prosabilder. De berättar om fotografens upplevelse av platsen. (Gränsen mot nästa kan ibland vara tämligen flytande eftersom även semesterfotografen kan vilja fotografera "konstnärligt/poetiskt".)

Poesibilderna är ofta starka och emotionella - känslomässiga. Fotografen vill oftast berätta något mer än det som är genast avläsbart i bilden. Fotografen vill att du som tittar börjar fundera och kanske reagera på något sätt. Hur personer på bilden agerar och hur saker och personer är arrangerade är viktigt för hur bilden upplevs. Dessa bilder är planerade men inte nödvändigtvis arrangerade. I allmänhet är de bearbetade i efterhand av fotografen och visas på t ex gallerier som konstbilder eller i egna album.

Här finns en tråd att följa som diskuterar och förklarar skillnaden ännu mera.

Alla de tre typerna av bildbudskap kan användas i bilder för olika syften. I reklamen används ibland poetiska bilder för att attrahera oss konsumenter för en viss vara (exempel.) En faktabild kan visas på en konstutställning osv. ( Andy Warhols Campbells soup.)

Uppgift

Uppgiften är att välja ett föremål och använda det som motiv i tre olika innehålls/budskaps-genrer,
som faktabild, prosabild och som poesibild.

  • Faktabilden tas i studion. (Vi går igenom studioblixtarna så du kan hantera dessa.)
  • I prosabilden får du låta föremålet ingå i en berättelse/händelse som du arrangerar. Tänkt t ex som dokumentärbild i ett reportage eller som illustration till en berättelse.
  • I poesibilden ska du ta en så konstnärligt laddad bild du kan och där föremålet ingår. Arbeta med bildvinkel, bildutsnitt, ljussättning och efterbearbetning och sträva efter att förmedla något av dig, dina känslor och tankar i fotografiet. Du ska alltså sträva efter att göra bilden så spännande och intressant att betraktaren börjar fundera över mer än vad bilden direkt avbildar. ( Stämningsbilder på vacker natur kan räknas som poesibilder. Syftet är inte att visa naturen utan att skapa en stämning med hjälp av naturen.)

Lägg in bilderna i kompendiet och beskriv hur du tänkt och arbetat med de olika genrerna.

Stödfrågor till kompendietexten

Förklara vad som skiljer de olika bildtyperna från varandra. Vad är det som gör skillnaden mellan en poesibild och en prosabild? Skriv även om hur du tagit de olika bilderna.

Faktabilden - Hur har du tänkt vid ljussättningen? Vad var viktigt att få fram för att föremålet skulle vara så tydligt som möjlgt?
Prosabilden - I vilken händelse ingår bilden? Hur har du tänkt när du komponerade bilden? Hur har du placerat föremålet för att det skulle kännas naturligt och inte alltför arrangerat?
Poesibilden - Är det någon speciell känsla du vill få fram i bilden? Vad mer än det man ser i själva bilden är det du vill berätta? Hur har du arbetat för få fram den? Vilka bearbetningar i Photoshop har du gjort?

Redovisning

Lämna även in dina tre bilder i classroom i 1440 pixlars bredd så vi kan titta på dem gemensamt. Döp dem till fakta, prosa och poesi.

Utskrift

Förbered poesibilden för utskrift. Skärp den på de partier du vill och spara den i jpg-format när den är färdig - Se till att den har tillräcklig pixeltäthet minst 200 ppi(pixlar per tum) och är tillräckligt stor för en A-4 utskrift. (21X30cm)

Att skärpa en foto för webb (och utskrift).

 


LO18